Qianling

Qianling 乾陵
Gravkomplex
Processionsvägen mot Liangberget som innehåller gravkamrarna i Qianling
Processionsvägen mot Liangberget som innehåller gravkamrarna i Qianling
Land Kina
Region Shaanxi
Ort Xianyang
Koordinater 34°34′30″N 108°12′50″Ö / 34.57500°N 108.21389°Ö / 34.57500; 108.21389
Färdigställande 684


Qianling (kinesiska:乾陵, Qiánlíng) är ett gravkomplex från den kinesiska Tangdynastin (618–907). Här är Gaozong och hans fru kejsarinnan Wu Zetian begravda. Qianling är det mest extravaganta och bäst bevarade mausoleet från Tangdynastin. Gravkomplexet finns 75 km nordväst om Xi'an i Kina.

Historia

Tangdynastin var en av Kinas verkliga storhetstider och grundades år 618 av Li Yuan. Li Yuans barnbarn Li Zhi blev Tangdynstins tredje kejsare och regerade under namnet kejsare Gaozong from till sin död 683. Bygget av Qianling initierades av kejsarinnan Wu Zeitian precis efter att kejsaren avlidit. I augusti 684 begravdes kejsare Gaozong i Qianling. Kejsarens fru, kejsarinnan Wu Zetian, blev några år efter sin makes död Kinas enda kvinnliga kejsare och hon regerade Kina från år 690 fram till 705 då hon även avled. År 706 lät kejsare Zhongzong begrava henne som kejsarinnan Wu Zetian tillsammans med sin tidigare maka i Qianling trots att det fanns stort politiskt motstånd mot detta. Mausoleet var färdigställt år 684 men byggdes ut fram till 706.[1][2][3][4][5]

Utförande

En målning av Qianling under Tangdynastin. Till höger (norr) syns Liangberget omgiven av murar. Till vänster syns den båda Naitou-topparna som omger processionsvägen kantad med statyer.
Naitou-topparna med sina torn sedda söderut längs processionsvägen.

Qianling ligger 5 km norr om Qian härad och 75 km nordväst från centrala Xi'an[6] i Shaanxiprovisen i Kina och är den största och mest extravaganta av Tangdynastins gravar. Qianling är uppfört med layouten av huvudstaden Chang'an (dagens Xi'an) som förebild. Chang'an var byggd symmetriskt kring den nord- sydlig avenyn Chengtianmen, och detta symboliseras i Qianling av en processionsväg som löper från den främre porten i söder fram Liangberget i norr med Leoparddalen på öster sida och Sandflodbädden på västra sidan. Liangberget som innehåller gravkamrarna var omgiven av en mur och symboliserade det kejserliga Damingpalatset i Chang'an. Muren som omger Liangberget var nästan kvadratisk och 2,4 meter tjock. Den norra och södra muren var 1 450 meter lång, den östra var 1 582 meter och den västra var 1 438 meter. Mitt på varje sida fanns 2,7 meter breda portar. I området kring Qianling fanns tempel, salar, altare och hundratals bostäder för de som skötte graven. Det fanns även en yttre mur runt Qianling men bara små delar av den har hittats.[2]

Gravkamrarna

En häst i Tang trippelfärgutförande

Inne i Liangberget finns gravkamrarna där kejsare Gaozong och kejsarinnan Wu Zetian är begravda. Ingången finns halvvägs upp på bergets sydsida. Graven har sannolikt aldrig blivit plundrad och är inte utgrävd. Baserat på andra gravar tror arkeologerna att gravkamrarna i Qianling består av tre salar i rad efter varandra från syd mot norr. Historiska skrifter beskriver att gravkammaren förslöts med en stenport förseglad med järn för att vara säker mot gravplundring. En undersökning från 1958 tyder på att en drygt 60 meter lång och 4 meter bred gång leder in till gravens centrum. Kamrarna var sannolikt väl dekorerade men arkeologerna har olika teorier om hur mycket skatter graven innehåller. Tangdynastin levde generellt efter principen att bygga enklare gravar än tidigare dynastier. Detta för att spara på landets ekonomi, men även för att undvika gravplundring. Den tidigare Handynastin uppförde mycket extrema gravkomplex till en kostnad av upp till 50 procent av landets skatteintäkter. Detta ledde dels till en ansträngd stadsekonomi och även till ett omfattande plundrande av Handynastins kejsargravar. För att undvika Handynastins tidigare problem byggde Tangdynastin inte stora pyramider över dess kejsargravar, utan grävde i stället ut gravkammare i naturliga berg vilket var en stor kostnadsbesparing. 14 av Tangdynastins 18 kejsare är begravda i naturliga berg. Gravarna fylldes inte heller med lika mycket dyrbara metallskatter som tidigare dynastier, utan i stället av en speciell sorts glaserad keramik, kallad "Tang trippelfärg" (唐三彩 ), vars syfte enbart var att pryda gravar. Gravprydnaderna av Tang trippelfärg var huvudsakligen i färgerna gul, grön och brun och föreställde ofta hästar och kameler. På kejsare Gaozongs sten längs processionsvägen står det skrivet att han fick med sig sina favoritböcker, målningar och sin kalligrafi i graven. Baserat på historiska skrifter uppskattar forskare att graven kan innehåller totalt 800 ton av målningar, siden, Tang trippelfärgkeramik, guld, silver, juveler och annat gods.[7][2][3][4][5]

Processionsvägen

Från Qianlings södra port leder en bred processionsväg upp mot Liangberget. Processionsvägen som är mer än en kilometer lång passerar mellan de båda Naitoukullarna med ett torn på varje topp. Vägen omges av ortogonala stenpelare och stora stenskulpturer bestående av ett par hästar med vingar, ett par av fenixfåglar, fem par hästar med sadel och skötare, tio par tjänstemän i form av livvakter, 61 utländska ambassadörer och ett par lejon. Många av statyerna har blivit halshuggna genom historien. Det finns även två 6,3 meter höga stenar för Gaozong på västra sidan och för Wu Zetian på östra. Gaozongs sten är i sju sektioner och fylld med guldpläterad text om kejsarens prestationer under hans livs. Wu Zetians sten däremot saknar text efter hennes eget önskemål. Hon motiverade detta med att "Mina prestationer och fel måste utvärderas av senare generationer, därför ska det inte vara text på min sten". Intressant i detta sammanhang är att det var Wu Zetian som skrev biografin på kejsare Gaozongs sten.[2][3]

Satellitgravar

Främre kammaren i prinsessan Yongtais grav.

Qianling omges av totalt 17 gravar. Drygt två kilometer sydöst om Liangberget [6] finns gravarna efter kronprins Zhanghuai (654-684), kronprins Yide (682-701) och prinsessan Yongtai (684-701). Dessa tre gravarna byggdes alla år 706 och har linkande utförande med främre och intre underjordiska kammare nergrävda under handgjorda kullar. Gravarna har liknande storlek och de avlidena är begravda i stenkistor. Gravars främre kammare är större än andra motsvarande gravar från Tangdynastin. Gravarna var omslutna av murar och prydda med statyer. Längs väggarna i de starkt lutande gångarna ner mot gravkamrarna finns urtag för prydnadsföremål av Tang trippelfärg. Väggarna är bepryda med väggmålningar. Kronprins Zhanghuais grav har en främre kammare som mäter 4,5 x 4,5 meter med 6 meter takhöjd och en inre kammare med måtten 5 x 5 meter och 6,5 meter takhöjd. Graven renoverades år 711. Kronprins Yides grav har en främre kammare på motsvarande 4,45 x 4,54 meter med 6,3 meter takhöjd och en inre kammare på 5 x 5,3 meter med 7,1 meter takhöjd. Prinsessan Yongtais grav har en främre kammare som är 4,7 x 4,9 meter med 5,3 meter takhöjd och en inre kammare som mäter 5,3 x 5,4 meter med 5,5 meter takhöjd. Totalt har 4 300 föremål grävts ut ur dessa tre gravar trots att de alla tidigare har blivit plundrade. Totalt har fem gravar runt Qianling blivit utgrävda under 1960-talet och tidigt 70-tal.[2][3][4]

Qianling idag

Processionsvägen i riktning söder ut från Liangberget som går att besöka på Qianling Museum.

Qianling är den best bevarade kejsargraven från Tangdynastin. Mycket av statyerna kring processionsvägen finns välbevarat men inga byggnader eller murarna finns kvar. 1978 byggdes Qianling Museum som visar Qianling med dess stenskulpturer och Liangberget. De tre satellitgravar för kronprins Zhanghuai, kronprins Yide och prinsessan Yongtai är utfrävda och öppna för besök. Museet ställer ut artefakter från de utgrävda gravarna och totalt 9 000 föremål visas upp.[8]

Turistnäringen i Shaanxiprovinsen driver starkt frågan om att Qianling, och även Qin Shi Huangdis mausoleum, ska grävas ut då de tros innehålla ofantliga orörda skatter vilket skulle bli turistattraktioner lika stora som Terrakottaarmén. En anledning att ett öppnande av Qianling är extra intressant är det faktum att det sannolikt finns kalligrafi och målningar på siden eller papper från 600-talet enligt Gaozongs begäran som finns att läsa på hans sten vid processionsvägen. I dag finns det ytterst få målningar från Tangdynastin på papper eller siden, och att hitta orörda original skulle vara mirakulöst. Ansökan om att få gräva ut Qianling lämnades in år 1986, 1994 och 2000. Myndigheterna är dock överlag restriktiva med utgrävningar av kejsargravar dels på grund av respekt för deras forna ledare, men även på grund av att det inte finns någon säker tekning för att bevara det man hittar i graven. När man 1958 öppnade graven Dingling från Mingdynastin (1368-1644) hade man stora problem att bevara siden och andra fynd från graven.[5]

Sädesfältscirklar

År 2006 observerades från flygfototografering minst tio olika sädesfältscirklar i ett område tre till fem kilometer från Qianling. De flesta ringarna har en diameter av 30 till 40 meter och den mest iögonfallande har en diameter på 110 meter. Bredden på den största ringen är tre meter. Ringarna är svåra att observera från marken. I centrum för den största ringen finns en av satellitgravar till Qianling, men det är inte fastslaget om ringen har någon koppling till graven. Arkeologerna tror att ringarna kommer av något äldre markarbete.[9]

Referenser

Noter

  1. ^ 张, 英聘 (2003) (på Engelska). THE HISTORY AND CIVILIZATION OF CHINA. 中央文献出版社. sid. 93, 97. ISBN 7-5073-1360-3 }
  2. ^ [a b c d e] Eckfeld, Tonia (2011) (på Engelska). Imperial Tombs in Tang China, 618-907. Routledge. ISBN 0415674921. http://books.google.se/books?id=9zdng_dmBXwC&pg=PP9&dq=Qianling+Mausoleum&hl=sv&sa=X&ei=r-5kVNCCGOjcywOKoYH4Bg&ved=0CB8Q6AEwAA#v=onepage&q=Qianling&f=false. Läst 13 november 2014 
  3. ^ [a b c d] ”Qianling Mausoleum of the Tang Dynasty” (på Engelska) (htm). 中国网. http://www1.china.org.cn/english/features/atam/115372.htm. Läst 14 november 2014. 
  4. ^ [a b c] ”Qianling Mausoleum” (på Engelska) (htm). The People’s Government of Shaanxi Province. 2013. http://english.shaanxi.gov.cn/articleTourism/tourism/touristproduct/attractions/201303/30832_1.html. Läst 15 november 2014. 
  5. ^ [a b c] ”To Dig or Not to Dig: Qianling Mausoleum in the Spotlight Again” (på Engelska) (htm). China Heritage Quarterly. http://www.chinaheritagequarterly.org/articles.php?searchterm=008_qianling.inc&issue=008. Läst 14 november 2014. 
  6. ^ [a b] ”Mätningar och observationer i Google Earth, Krister Blomberg (2014)” (Mjukvara). http://www.google.com/earth/. Läst 30 oktober 2014. 
  7. ^ ”How Tang Tri-color Simplified Imperial Burials” (på Engelska) (html). 人民, People's Daily. http://english.people.com.cn/english/200104/25/eng20010425_68594.html. Läst 15 november 2014. 
  8. ^ ”Qianling Museum” (på Engelska) (html). 中国文化网 ChinaCulture.org. http://www.chinaculture.org/gb/en_museum/2003-09/24/content_30794.htm. Läst 15 november 2014. 
  9. ^ ”Crop Circles Appear at Tomb of Chinese Empress” (på Engelska) (htm). 中国网. 2006. http://www.china.org.cn/english/MATERIAL/193401.htm. Läst 14 november 2014. 

Tryckta källor