Gläns över sjö och strand

Utvald kandidat.svg

Den här artikeln är nominerad till att bli en utmärkt eller bra artikel. Vad tycker du? Gör din röst hörd!

För rockgruppen, se Gläns över sjö & strand. För Betlehemsstjärnan, se Betlehemsstjärnan.
Betlehems stjärna
OriginalspråkSvenska
KompositörAlice Tegnér
Ivar Widéen
Hugo Hammarström
Oskar Lindberg
Carl Godin
Gabriella Gullin
TextförfattareViktor Rydberg

Gläns över sjö och strand är inledningsraden till en dikt av Viktor Rydberg som ingår i romanen Vapensmeden som utgavs 1891. I romanen har dikten ingen rubrik utan diktens titel "Betlehems stjärna" förekommer först som rubrik till Alice Tegnérs berömda tonsättning 1893 och har sedan följt med texten i flera andra tonsättningar.[1][2]

Text

Författarens byst vid Viktor Rydbergs gymnasium i Djursholm.
Viktor Rydberg, 1888.

I romanen Vapensmeden förekommer texten i kapitlet "På mäster Gudmunds brygga" och den sjungs av Margit, vapensmeden Gudmunds dotter. Margit befinner sig en ”förtrollande vacker sommarkväll” i en båt på Vättern tillsammans med sin far, harpolekaren Svante och dennes son Gunnar. Gudmund sitter vid rodret, Svante vid årorna och Margit och Gunnar på förtoften.[1][3] Rydberg skriver:

– Nu, Svante, lägga vi från bryggan, och om Margit tycker som jag, ro vi först ett stycke rakt ut i sjön, hvila där på årorna och se oss omkring; ty här är förunderligt däjligt, och sedan fortsätta vi åt Sankt Görans kapell.

Vättern var i dag så klar och stämde så in himmelsfärgen, att, om icke en vindkåre då och då dragit silfvergrått vattrade band öfver sjöns yta, och om icke guldstänk blänkt kring jullens årblad, så kunde en åskådare å stranden tyckt, att den hade sin väg i luften.

Svante hade icke rott långt, då Margit, som var hans lärjunge i strängaspel och kunde många visor, som han diktat, förde händerna öfver harpan och sjöng i takt med de svala, friska suckarne af vattnet framför jullens bog.[1]

Rydberg baserar innehållet i dikten i huvudsak på berättelsen om Betlehems stjärna och Jesu födelse så som det beskrivs i Matteusevangeliet 2:1–12 och i Lukasevangeliet 2:1–20.[3] I tredje strofen låter Rydberg stjärnan visa vägen genom jordelivet till det första hemmet, en romantisk symbolik som påminner om slutstroferna i Johan Olof Wallins dikt Hemsjukan.[3]

Den text som Alice Tegnér publicerade 1893 kom också att ligga till grund för psalmtexten i den svenska psalmboken. Den skiljer sig i väsentliga delar från Rydbergs originaltext.[4] Psalmtexten publicerades först i Nya psalmer 1921[5][3] och därefter i 1937 års psalmbok, båda publiceringarna med Ivar Widéens koralmelodi.[6][3]

Tegnér berättar att när sången första gången skulle sjungas för Viktor Rydberg, som liksom familjen Tegnér var bosatt i Djursholm, samt inspektor vid skolan i Djursholm, var hon ”orimligt nervös” eftersom hon ändrat i texten. När hon efter framförandet frågade Rydberg om han tagit illa upp av hennes ändringar, svarade han: ”Kära fru Tegnér, ändra hur mycket ni vill. Nu förstår jag att en dikt blir aldrig folkets egendom, förrän den sjunges.”[7]

Musik

Omslaget till häfte två av "Sjung med oss, Mamma!" där Tegnérs sång publicerades första gången.
Alice Tegnér

Dikten tonsattes av Alice Tegnér för sång och piano (4/4-takt, Ass-dur) och publicerades 1893 med rubriken Betlehems stjärna i Sjung med oss, mamma!, häfte 2.[2][Ex. 1] Alice Tegnérs melodi publicerades (transponerad till G-dur) som nummer 134 under rubriken Trettondedag jul i 1986 års svenska psalmbok.

Ivar Widéen

Ivar Widéen tonsatte texten (3/4-takt, dorisk skala) 1916 och sången publicerades först i 1917 års koralboksförslag[8] och senare som nr 623 i Nya psalmer 1921 och därefter som nr 517 under rubriken "Barn" i 1937 års svenska psalmbok.[Ex. 2]

Hugo Hammarström

Hugo Hammarström har gjort en tonsättning (4/4-takt, F-dur) för 6-stämmig blandad kör a cappella.[9][10]

Oskar Lindberg

Oskar Lindberg tonsatte texten (4/4-takt, C-dur) 1938[8] och den publicerades i nyutgåvan 1972 av 1937 års psalmbok som nr 517b[11][Ex. 3] och den gavs också ut för två röster och piano på Elkan & Schildknecht 1952.[12]

Carl Godin

År 1952 gav Gehrmans förlag ut en tonsättning för blandad kör av Carl Godin.[13]

Gabriella Gullin

Texten har tolkats av Gabriella Gullin i en tonsättning för blandad kör 1992, utgiven på Gehrmans förlag 1995.[14]

Musikexempel

  • Ex. 1 
    De välkända inledningstakterna – med det karakteristiska dominantseptimaackordet – till Alice Tegnérs sång. Lyssna!
  • Ex. 2 
    De första takterna av Ivar Widéens tonsättning. Lyssna!
  • Ex. 3 
    De första takterna av Oskar Lindbergs tonsättning. Lyssna!

Inspelningar

De olika tonsättningarna finns i flera hundra inspelningar och återfinns på Svensk mediedatabas.[15][16]

Referenser

  1. ^ [a b c] Rydberg, Viktor (1912). Vapensmeden [Elektronisk resurs : (hägringar från reformationstiden)]. Rydberg, V., Valda skrifter ; 1 (7. uppl.). Stockholm: Bonnier. sid. 52ff. Libris länk. http://runeberg.org/vapnsmed/0052.html 
  2. ^ [a b] Tegnér, Alice (1893). Sjung med oss, mamma! 2, 16 visor. Stockholm: Skoglund. Libris länk 
  3. ^ [a b c d e] Möller Håkan (red.) (2001). Den gamla psalmboken Elektronisk resurs : ett urval ur 1695, 1819 och 1937 års psalmböcker. Svenska klassiker / utgivna av Svenska akademien. Stockholm: Svenska akademien i samverkan med Atlantis. sid. 405. Libris länk. http://www.svenskaakademien.se/web/Den_gamla_psalmboken.aspx 
  4. ^ Rydberg, Viktor; Lindberger Örjan (1996). Dikter [Elektronisk resurs]. Svenska klassiker / utgivna av Svenska akademien, 99-2090989-0. Stockholm: Atlantis. sid. 188. Libris länk. ISBN 91-7486-281-2 (inb.). http://www.svenskaakademien.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=2383c2fb-4a4f-407e-8ca2-1859908681f1&MediaArchive_ForceDownload=true 
  5. ^ Nya psalmer: Av Kungl. Maj:t medgivna att användas tillsammans med 1819 års psalmbok. Stockholm: Fosterl.-stift. 1921. Libris länk 
  6. ^ Den svenska psalmboken [Elektronisk resurs]. Stockholm: Herzog & söner. 1937. Libris länk. http://runeberg.org/psalmbok/1937/ 
  7. ^ Palmborg, Stina (1945). Alice Tegnér. Stockholm: Natur & kultur. sid. 155 ff. Libris länk 
  8. ^ [a b] Lövgren, Oscar (1964). Psalm- och sånglexikon. Stockholm: Gummesson. Libris länk 
  9. ^ ”Gläns över sjö och strand”. Svensk musik. http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&fraga=9606. Läst 21 maj 2011. 
  10. ^ ”Notexempel: Gläns över sjö och strand”. Svensk musik. http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/downstat.nsf/statistics2?openagent&db=micpdf.nsf&dl=9606f1.pdf. Läst 21 maj 2011. 
  11. ^ Melodipsalmbok: jämte musiken till svenska mässan : den svenska psalmboken av konungen gillad och stadfäst år 1937. Stockholm: Verbum. 1972. Libris länk 
  12. ^ ”Gläns över sjö och strand”. Svensk musik. http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&fraga=5814. Läst 21 maj 2011. 
  13. ^ ”Betlehems stjärna”. Svensk musik. http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&fraga=2962. Läst 21 maj 2011. 
  14. ^ ”Gläns över sjö och strand”. Svensk musik. http://www.mic.stim.se/avd/mic/prod/micv6.nsf/docsbycodename/soekresultat?opendocument&fraga=87384. Läst 21 maj 2011. 
  15. ^ ”"Gläns över sjö och strand" typ:fonogram”. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/search?q=%22Gl%C3%A4ns+%C3%B6ver+sj%C3%B6+och+strand%22+typ%3Afonogram&x=0&y=0. Läst 21 maj 2011. 
  16. ^ ”"Betlehems stjärna" typ:fonogram”. Svensk mediedatabas. http://smdb.kb.se/catalog/search?q=%22Betlehems+stj%C3%A4rna%22+typ%3Afonogram&x=0&y=0. Läst 21 maj 2011. 
Wikisource
Texten till Gläns över sjö och strand finns på Wikisource.