Östra Qinggravarna

Utvald kandidat.svg

Den här artikeln är nominerad till att bli en utmärkt eller bra artikel. Vad tycker du? Gör din röst hörd!

Världsarv
Östra Qinggravarna
清东陵
Minneshallen i Tailing, Yongzheng-kejsarens grav.
Geografiskt läge
Koordinater40°11′11″N 117°38′47″Ö / 40.18639°N 117.64639°Ö / 40.18639; 117.64639 (Östra Qinggravarna)
PlatsZunhua, Hebeiprovinsen
LandKina
Region*Asien
Data
TypKulturell
Kriterieri, ii, iii, iv, vi
Referens1004
Historik
Världsarv sedan2000, 2003, 2004  (24 mötet)
* Enligt Unescos indelning.

Östra Qinggravarna (清东陵, Qīng Dōnglíng) är ett kejserligt gravfält från den kinesiska Qingdynastin (1644–1911). Gravfältet ligger ungefär 115 km nordost om Peking i Kina. Östra Qinggravarna består av 15 mausoleer där närapå 170 kejserliga personer är begravda, däribland kejsar Kangxi, kejsar Qianlong och änkekejsarinnan Cixi. Fem av Qingdynastins kejsare är begravda i gravfältet. Östra Qinggravarna är det största och bäst bevarade kejserliga gravkomplexet i Kina. År 1928 blev betydande delar av gravkomplexet plundrat av krigsherren Sun Dianying.

Sedan år 2000 är Ming- och Qingdynastiernas kejserliga gravar där Östra Qinggravarna ingår listade som världsarv av Unesco. I dag är gravfältet en populär turistattraktion.

Historia

Porten som leder in till gravgården i Putuoyu Östra Dingling.

Qingdynastin grundades 1616, och dynastins två första kejsare begravdes utanför Shenyang, drygt 600 km nordost om Peking. Från det att Qingdynastin år 1644 erövrat den kinesiska Mingdynastin kom Qingdynastins kejsare att begravas i Östra Qinggravarna öster om Peking och i Västra Qinggravarna sydväst om Peking. Kejsar Shunzhi var sex år gammal när han blev den förste av Qingdynastins kejsare som också regerade över Kina och han blev även den förste att begravas i Östra Qinggravarna. Efter kejsar Shunzhis död 1661 började hans grav byggas av kejsare Kangxi. Östra Qinggravarna kom sedan successivt att byggas ut genom hela Qingdynastin under totalt 247 år fram till änkekejsarinnan Cixis död 1908.[1] Den sista att begravas i Östra Qinggravarna var en av kejsare Guangxus konkubiner som begravdes 1935.[2][3]

Efter att Qingdynastin fallit under Xinhairevolutionen 1911 styrdes Kina av flera krigsherrar. En av dem var Sun Dianying som 1928 plundrade Qinggravarna. Sun Dianying sprängde sig ner till de underjordiska kamrarna i kejsare Qianlong och änkekejsarinnan Cixis gravar och de frilagda portarna bröts upp. Under sju dagar stals en stor del av värdesakerna i gravkamrarna. Till och med gravkistorna öppnades och plundrades. Sun Dianying hade även för avsikt att plundra Xiaoling, men just när plundringen skulle påbörjas utbröt ett kraftigt åskoväder och detta sågs som ett olycksbådande tecken och det skrämde iväg gravplundrarna. Östra Qinggravarna plundrades även flera gånger efter Sun Dianyings plundring. I den turbulenta situationen efter krigsslutet 1945, öppnades och plundrades även de underjordiska palatsen till de tre kejsargravarna tillhörande Jingling, Dingling och Huiling. Av kejsargravarna i Östra Qinggravarna är det bara Xiaoling som undgått plundring.[4][5][2][6][1][3]

Östra Qinggravarna listas sedan år 2000 tillsammans med de övriga Ming- och Qingdynastiernas kejserliga gravar som världsarv.[7]

Utförande

Karta över de femton mausoleerna i Östra Qinggravarna.

Östra Qinggravrana ligger i Malanyu, 25 km väster om Zunhua i Hebeiprovinsen i Kina och ungefär 115 km öster om Peking.[8]. Läget för gravkomplexet söder om Changruiberget (昌瑞山) är noga utvalt baserat på Feng Shui, astrologi och geografi, och legenden säger att kejsar Shunzhi fann platsen under en jaktresa.[9][5] Just norr om gravfältet finns rester av Kinesiska muren vilken uppfördes under Mingdynastin.[8] Östra Qinggravarna består av totalt 17 mausoleer, varav ett är förstört och ett övergavs innan det hann färdigställas. Närapå 170 personer ligger begravda i Östra Qinggravarna. Av dessa är 13 begravda i tre mausoleer utanför Fengshui-muren. Frånsett de fem kejsarna och nio av deras söner, är alla gravsatta i Östra Qinggravarna kvinnor.[9][7][10] Gravkomplexet innehåller fler än 500 byggnader.[11][12]. Gravområdet sträcker sig ungefär sex kilometer i nord-sydlig riktning och sju kilometer i öst-västlig.[8]

Av Kinas alla kejserliga gravkomplex är Östra Qinggravarna det största och bäst bevarade. De kejserliga mausoleerna är alla uppbyggda på likartat sätt och har stora arkitektoniska likheter med både Västra Qinggravarna och de äldre Minggravarna. Kejsargravarna har alla sin entré från söder och, frånsett Huiling, når man dessa via en processionsväg som leder till ett torg med en paviljong i mitten. Inne i paviljongen finns en merit-sten där kejsarens och gravens namn samt kejsarens meriter och bedrifter är beskrivna. Merit-stenen bärs av ett heligt djur. Öster om torget finns ett gård med ett heligt kök och ett förråd. Norr om torget finns tre broar som leder över ett vattendrag. Undantaget är Xiaoling där broarna finns söder om torget. Efter att man passerat broarna kommer man via porten genom murarna in till gravgården i vars centrum Long'enpalatset (隆恩殿) ligger. På östra sidan av palatset finns ett tehus och en matsal. På västra sidan om palatset finns byggnader där det serverades frukt och bakverk. Norr om gravgården följer ytterligare en muromgärdad gård med ett altare söder om ett "själs-torn" (明楼) som innehåller porten ned till det underjordiska palatset där kejsaren är begravd. Över det underjordiska palatset har en kulle uppförts och runt denna en mur som bildar Skattborgen (宝城), vilken är förbjuden att beträda.[2]

Long'enpalatset i Yuling.

Längs östra, södra och västra sidorna om Östra Qinggravarna löper en mur, Fengshui-muren (风水墙), vilken ansluter mot bergen norr om gravarna och utgör gravfältets yttermur. I dag finns huvudsakligen bara den södra delen av muren kvar; den del som ansluter mot Stora röda porten (大红门) som är gravkomplexets huvudentré. Porten har tre ingångar. 250 meter[8] söder om porten står en 12,5 meter hög och drygt 31 meter bred valvport av sten med fem ingångar. Det är den bredaste existerande valvporten av sten i Kina. Just innanför Fengshui-muren på östra sidan finns Klädespalatset (服殿). Det var här kejsarna bytte kläder och vilade inför besöken av gravområdet[13]

Översikt över Östra Qinggravrana. I nederkanten syns Fengshui-muren med Stora röda porten och Västra Zhaoling utanför muren. I överkanten syns kejsargravarna längs Changruibergets fot.

Gravfältets arkitektur speglar Qingdynastins upp- och nedgång där dynastins finansiella styrka återspeglas i hur påkostade gravar som uppfördes vid respektive tid. Jingling och Yuling representerar Qingdynastins ekonomiska höjdpunkt under kejsar Kangxis och kejsar Qianlongs regimer. På samma sätt speglar det enklare utförandet på Dingling och Huiling dynastins problem som följde på Taipingupproret och Andra opiumkriget under andra halvan av 1800-talet. Ett undantag är änkekejsarinnan Cixis grav som är påkostad i liknande omfattning som Jingling och Yuling trots dynastins ekonomiska problem i slutet av 1800-talet.[12]

Kejsarnas mausoleer

Xiaoling

Staty längs processionsvägen mot Xiaoling med ”Draken och fenix”-porten i bakgrunden.

Xiaoling (孝陵) är den största och äldsta graven och den ligger centralt i norra delen av gravfältet. Här vilar kejsar Shunzhi (död 1661), änkekejsarinnan Kang Zhang och konkubinen Xiao Xian. En 5 600 meter lång processionsväg leder från Stora röda porten i södra muren genom hela gravfältet upp till Xiaoling. Processionsvägen, som är 12 meter bred och består av tre lager av stora stenplattor, omges av monument och statyer. Ungefär halvvägs längs processionsvägen finns en 900 meter lång rak del av vägen som kantas av 18 par av statyer. Statyerna föreställer lejon, drakar, kameler hästar, elefanter och soldater. När man passerat statyerna kommer man till ”Draken och fenix”-porten (龙凤门). ”Draken och fenix”-porten är en utsmyckad valvport med tre ingångar och är enligt legenden den södra porten till himmelen. Innan man når Shinzhis grav passerar man Enspannsbron, Sjuspannsbron och Femspannsbron, vilka alla är valbroar av sten.[13][2]

Xiaoling uppfördes under perioden 1661 till 1664. Xiaolings största byggnad, Long'enpalatset, renoverades åren 1991 till 1993. Tidigare har man trott att material från Minggravarna användes för att bygga Xiaoling, men senare forskning har visat att materialet i stället är taget från i Beihai-parken i centrala Peking. En stentavla berättar att graven inte innehåller några värdeföremål, vilket kan vara en bidragande anledning till att Xiaoling aldrig har plundrats.[4]

Öster om Xiaoling ligger mausoleet Östra Xiaoling där Shunzhis kejsarinna Hui Zhang är begravd tillsammans med 28 konkubiner.[4]

Jingling

1676 till 1681 uppfördes Jingling (景陵) som är Kejsare Kangxis (död 1772) mausoleum. Jingling ligger precis öster om Xiaoling och är nästan lika stor. Processionsvägen mot Jingling har fem statypar föreställande civila tjänstemän, militärer, hästar, elefanter och lejon. I Jingling är även Kangxis fyra kejsarinnor och en konkubin begravd. Jinglings Long'enpalats förstördes 1905 av en anlagd brand, men är nu renoverad. Sydost om Jingling ligger två mausoleer för de kejserliga konkubinerna. I det mausoleet närmast Jingling är 49 konkubiner begravda. I det bortre mausoleet, Shuang Feiling vilar de två högst rankade konkumiberna Chong Hui och Chuan Yi.[14][2][12]

Yuling

Sista porten i det underjordiska palatset in till kammaren där kejsare Qianlongs gravkista ligger.

I Yuling (峪陵) är kejsare Qianlong (död 1796) tillsammans med sina två kejsarinnor och tre konkubiner begravda. Yuling uppfördes huvudsakligen år 1743 till 1760 men färdigställdes först 1800. Yuling är en av de absolut mest påkostade kejsargravarna. Processionsvägen till Yuling som är kantad av åtta par av stenstatyer är nästan två kilometer lång. Det underjordiska palatset där kejsaren är begravd består av tre kammare fördelade på 372 kvadratmeter. Väggarna och taket i kamrarna är rikligt prydda med graveringar och text. Det underjordiska palatset där Qianlongs kropp vilar är öppet för turister. Konkubinernas mausoleum ligger precis väster om kejsarens grav där 35 konkubiner tillsammans med en degraderad kejsarinna är begravda.[2][6][12]

Dingling

Själs-tornet i Cixis mausoleum.

Väster om Yuling ligger Dingling (定陵) som är kejsare Xianfengs (död 1881) grav. Graven började byggas 1859 och är lite enklare i sitt utförande. Nere i det underjordiska palatset är även kejsarinnan Xiaodexian begravd. Kejsarens två andra kejsarinnor Änkekejsarinnan Cixi och kejsarinnan Cian är begravda i Östra Dingling som innehåller två gravar (Puxiangyu Östra Dingling och Putuoyu Östra Dingling) som båda är uppbyggda i liknade stil som kejsargravarna. Dessa gravar uppfördes huvudsakligen mellan år 1873 och 1879. Speciellt påkostad var änkekejsarinnan Cixis grav Putuoyu Östra Dingling som är mycket exklusivt utförd väl i klass med kejsargravarna. CiXi fortsatte att bygga vidare på sin grav fram till sin död 1908. Det underjordiska palatset till CiXis grav är öppen för turister.[2][1]

Huiling

Lite avsides från de andra gravarna drygt 3 km[8] sydost om Jingling ligger Hulling (惠陵) där kejsare Tongzhi vilar. Mausoleet uppfördes på drygt två år från kejsarens död 1875 fram till 1877. Hulling är den minst påkostade av de fem kejsargravarna och har ingen processionsväg och inga statypar, men däremot några stenpelare med ett lite unikt utseende. Väster om Hulling finns Huifeiling som är mausoleum för fyra av kejsare Taongzhi och kejsare Guangxus konkubiner.[2][3]

Lista över Östra Qinggravarnas mausoleum

Mausoleum1 Gravsatta1 Position1 Not1
Xiaoling Kejsare Shunzhi
Änkekejsarinnan Kang Zhang
Konkubinen Xiao Xian
40°11′35″N 117°39′04″E / 40.193141°N 117.651178°Ö / 40.193141; 117.651178
centralt i norra delen av gravfältet
-
Östra Xiaoling Kejsarinna Hui Zhang
28 konkubiner
40°11′43″N 117°39′17″E / 40.195271°N 117.654671°Ö / 40.195271; 117.654671 -
Jingling Kejsare Kangxi
Kejsarinnan Xiaochengren
Kejsarinnan Xiaozhaoren
Kejsarinnan Xiaoyiren
Kejsarinnan Xiaogongren
Konkubin Min Fei
40°11′19″N 117°39′45″E / 40.188554°N 117.662577°Ö / 40.188554; 117.662577 -
Jing Feiling 49 konkubiner 40°11′12″N 117°40′04″E / 40.186703°N 117.667868°Ö / 40.186703; 117.667868 Det finns även en tom grav tänkt till Min Fei.
Min Fei är begravd i Jingling
Jing Shuang Feiling Konkubinen Chong Hui
Konkubinen Chun Yi
40°11′04″N 117°40′25″E / 40.184536°N 117.673527°Ö / 40.184536; 117.673527 -
Yuling Kejsare Qianlong
Kejsarinnan Xiao Xian[2]
Kejsarinnan Ulanara[2]
Konkubinerna Huixian, Zhemin och Shujia[12]
40°11′13″N 117°38′45″E / 40.186840°N 117.645957°Ö / 40.186840; 117.645957 -
Yuling
Konkubingrav
Kesarinnan Wulanala (degraderad)
35 konkubiner
40°11′17″N 117°38′30″E / 40.188040°N 117.641753°Ö / 40.188040; 117.641753 Inkluderar konkubinen Rong Fei.
Dingling Kejsare Xianfeng
Kejsarinnan Xiaodexian[5]
40°11′09″N 117°37′53″E / 40.185873°N 117.631391°Ö / 40.185873; 117.631391 -
Puxiangyu
Östra Dingling
Kejsarinnan Cian 40°11′14″N 117°38′20″E / 40.187228°N 117.638945°Ö / 40.187228; 117.638945 -
Putuoyu
Östra Dingling
Änkekejsarinnan Cixi 40°11′15″N 117°38′23″E / 40.187485°N 117.639668°Ö / 40.187485; 117.639668 -
Dingling
Konkubingrav
15 konkubiner. 40°11′12″N 117°38′12″E / 40.186597°N 117.636620°Ö / 40.186597; 117.636620 -
Huiling Kejsare Tongzhi 40°10′11″N 117°41′45″E / 40.169854°N 117.695972°Ö / 40.169854; 117.695972 -
Huiling
Konkubingrav
4 konkubiner 40°10′13″N 117°41′37″E / 40.170291°N 117.693637°Ö / 40.170291; 117.693637 -
Västra Zhaoling Änkekejsarinnan Xiaozhuang 40°08′59″N 117°41′05″E / 40.149657°N 117.684613°Ö / 40.149657; 117.684613 Graven ligger utanför Fengshui-muren
Daoguangs prinsessgrav Kejsare Daoguangs första och andra dotter
Kejsare Daoguangs andra och tredje son
40°11′01″N 117°42′47″E / 40.183528°N 117.713143°Ö / 40.183528; 117.713143 Graven ligger utanför Fengshui-muren
DuanHuis prinsgrav Kejsare Qianlongs två kronprinsar
Kejsare Qianlongs prinsessa
5 söner utan rang
Väster sida om västra Fengshui-muren Graven är förstörd
Graven ligger utanför Fengshui-muren
Daoguangling - 40°11′03″N 117°40′42″E / 40.184061°N 117.678242°Ö / 40.184061; 117.678242 Graven blev aldrig färdigställd och är övergiven
Var tänkt som kejsare Daoguangs mausoleum.
1 Där inget annat anges, Källa: Liu, Mancang (2012) (på engelska). The Eastern Qing Tombs Great Charm. ISBN 962-8839-47-0 

Galleri

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Liu, Mancang (2012) (på engelska). The Eastern Qing Tombs Great Charm. sid. 30-42. ISBN 962-8839-47-0 
  2. ^ [a b c d e f g h i j] ”Eastern Imperial Tombs” (på engelska) (html). 中国文化网 ChinaCulture.org. http://www.chinaculture.org/gb/en_travel/2004-05/19/content_47124.htm. Läst 7 mars 2015. 
  3. ^ [a b c] Liu, Mancang (2012) (på engelska). The Eastern Qing Tombs Great Charm. sid. 44-49. ISBN 962-8839-47-0 
  4. ^ [a b c] Liu, Mancang (2012) (på engelska). The Eastern Qing Tombs Great Charm. sid. 9-14. ISBN 962-8839-47-0 
  5. ^ [a b c] ”The Qing East Imperial Tombs” (på engelska) (html). 中国网 China.org.cn. http://china.org.cn/features/atam/2004-12/23/content_1115430.htm. Läst 6 mars 2015. 
  6. ^ [a b] Liu, Mancang (2012) (på engelska). The Eastern Qing Tombs Great Charm. sid. 22-28. ISBN 962-8839-47-0 
  7. ^ [a b] ”Imperial Tombs of the Ming and Qing Dynasties” (på engelska). UNESCO. http://whc.unesco.org/en/list/1004. Läst 1 mars 2015. 
  8. ^ [a b c d e] ”Mätningar och observationer i Google Earth, Krister Blomberg (2014)” (Mjukvara). http://www.google.com/earth/. Läst 1 mars 2015. 
  9. ^ [a b] Liu, Mancang (2012) (på engelska). The Eastern Qing Tombs Great Charm. sid. prolog. ISBN 962-8839-47-0 
  10. ^ Liu, Mancang (2012) (på engelska). The Eastern Qing Tombs Great Charm. sid. 52-53. ISBN 962-8839-47-0 
  11. ^ ”Informationstavlor vid Östra Qinggravarna” (på engelska) (Bild). https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Östra_Qinggravarna_info.JPG. Läst 14 mars 2015. 
  12. ^ [a b c d e] ”Qing Dong Ling 清东陵” (på engelska, kinesiska och koreanska) (html). http://www.qingdongling.com/idx. Läst 14 mars 2015. 
  13. ^ [a b] Liu, Mancang (2012) (på engelska). The Eastern Qing Tombs Great Charm. sid. 1-8. ISBN 962-8839-47-0 
  14. ^ Liu, Mancang (2012) (på engelska). The Eastern Qing Tombs Great Charm. sid. 15-20. ISBN 962-8839-47-0 

Tryckta referenser

  • Liu, Mancang (2012) (på engelska). The Eastern Qing Tombs Great Charm. ISBN 962-8839-47-0 
  • Yan, Ziyou (1997) (på engelska och kinesiska). The Eastern Qing Tombs. Peking: China Esperanto Press. ISBN 7505203045 
  • Wu Liangzhu, Luo Pingfeng, red (2007) (på engelska). Imperial tombs of the Ming and Qing dynasties. World heritage sites in China. (1st ed.). Beijing: New World Press. Libris länk. ISBN 978-7-80228-509-5 

Se även

Externa länkar